Idag har Pacino och jag testat varandras tålamod...
Han var allmänt måndagstjurig i boxen, men mjukades upp efter hand med lite klappar och kliande bakom öronen...
Själv var jag på strålande humör, men det var ju innan vi började rida :P

Väl inne i ridhuset känndes han lite stel i sidorna och han var svår att mjuka upp, spände sig hela tiden och vävde för att dra tyglarna ur händerna på mig...
Jag trodde bara att det var något litet bus och red på med benen och sätet, men det funkade inte... Då nämner Annette att han varit på rymmen under gårdagen, hoppat över staketet i hagen och sprungit ärevarv runt ridhuset och klubbstugan, självklart hade han fått träningsvärk av det!!! Men efter 40 minuters lösgörande övningar började han sänka huvudet och bli mjuka underbara Pacino igen, lagom tills jag hunnit bli måndagstjurig över att det inte funkade som jag ville...
Men de sista 20 minutrarna flöt i alla fall fint och när vi slutade var vi kompisar igen -i 3 sekunder!!!
Sen tjurade han ihop för att han inte fick gå direkt in i boxen utan var tvungen att ta av sig sadel och träns och få på sig stalltäcket... Allt var extremt löjligt när de andra fick mat... Men ja, när täcket väl va på var jag på kompislistan igen, knäckebröd är fina mutor :P

Men allt detta bråkande med tjurig häst har gjort mig extremt trött så¨nu säger jag God Natt, over and out!