Det var länge sedan jag hade sån här ångest, inte sen Ljungbytiden har tårarnat strömmat så kraftigt som de gjort de senaste dygnet! Visst är jag jätteglad över att träffa Micke, men samtidigt har jag en sån jäkla klump i halsen över att börja skolan igen imorgon... Jag vill helt enkelt inte vara i Halmstad, det är ett jävla blåshål som inte gör någon lycklig!